innehåll: Sheikh Nâsir-ud-Dîn al-Albânî har i denna bok samlat autentiska hadiser och athar gällande de två ’Îd-bönerna, och visar vikten i att följa denna sunnah.
-
innehåll: Detta är förklaringen av ”al-Qawâ´id al-Arba´ah” [De fyra grunderna] som skrivits av Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh). Det är en enskild bok som brukar tryckas tillsammans med ”Thalâthat-ul-Usûl” pga. behovet av den, så att den finns inom studenternas räckhåll. ”Qawâ´id” är plural av ordet ”Qâ´idah”, som betyder: ”en grund från vilken det fördelas många frågor eller förgreningar”. Dessa fyra grunder som Shaykhen (rahimahullâh) nämnt består av kunskapen om Tawhîd [monoteismen] och Shirk [polyteismen och avguderi].
Boken förklarar Ahl-us-Sunnahs tro på Allâh, Änglarna, Skrifterna, Sändebuden, Domedagen, tron på Förutbestämmelsen samt beskriver denna trosläras frukter.
innehåll: Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade: ”Allâh (´azza wa djall) beordrade de troende att vara enade och Han förbjöd dem från splittring och uppdelning. Han talade om för dem att deras föregångare endast gick under på grund av att de tvistade och disputerade om Allâhs (´azza wa djall) religion.”
innehåll: Innan jag börjar svara på denna fråga ska jag lugna alla muslimer, de närvarande och de frånvarande, männen och kvinnorna, att Allâh (tabâraka wa ta´âlâ) är fri från alla platser. När man nämner platsen avses det som inte existerade och därefter skapade Allâh (´azza wa djall) och skapade en plats till alla dessa skapelser av människor, djinner och änglar. Men ordet dessa människor nämner, och de är kända hos kunskapens folk för att uppväcka en dålig Sunnah, hämtad av retorikens kunskap som bygger på förståndet...